,

Idag när jag gick förbi min granne förskolan hände något somn åter tog mig tillbaka i tiden. Nämligen två små tjejer som satt och gungade tillsammans, sen ramlade den ena av gungan.

Året var 1992.

Caroline och hennes kompis Sarah satt ofta och gungade tillsammans på rasterna, men denna dag hade Sarah varit borta och snurrat på stångarna, Caroline satt redan inne i lektions salen.

Helt plöttsligt springer en super sandig och gråtande Sarah in i lektionssalen. Hon hade ramlat av stången och slagi sig, hon hade hela munnen full med sand. Sarah fick gå och lägga sig hos skolsystern, men var väldigt ledsen och ville inte vara själv medans hon väntade på att hennes föräldrar skulle komma och hämta henne.
Fröken skickade då dit Caroline för att hålla henne sällskap och försöka lugna henne.
 Det gick sådär, vad skulle Caroline ta sig till?! Hm... Kanske läsa högt ur en bok för henne.
Skolsyster hade begränsad tillgång på literatur på sin motagning.
Sarah gråter nu ännu mer! Caroline griper i ren desperation tag i första bästa bok.
När Sarahs föräldrar kliver in på motagningen sitter Caroline och läser "Ett barn blir till" för Sarah.

16 år senare. Sarah väntar nu sitt första barn! Caroline känner att hon borde få lite cred för att ha utbildat Sarah i ett tidigt statie i livet.

Grattis Sarah!